Kungsbackaloppet 2019

Varje år är det spännande att se om vinterträningen gett de resultat som man hoppas på, om känslan man fått på träningen stämmer. Det är ju först på tävling som man vet på riktigt hur det gått och då får det ju vara på asfalt där du får en mätbar tid. Jag har ju sprungit några traillopp och känslan har ändå varit att jag tagit ett steg framåt, jag har känt mig starkare genom hela loppen. Så klart är en orsak att jag försöker springa smartare nu, inte springa så fort som jag orkar tills jag tar slut. Visst det kan ju vara roligt att ligga med långt fram i början av loppen men trots allt går det ju ut på att komma så snabbt som möjligt till målet. Då är det bra mycket smartare att starta i ett tempo som man tror att man kan hålla hela vägen, kanske till och med lite långsammare och öka på slutet, men det har jag inte lyckats riktigt med än.

Jag tror inte mycket på intervallträning på vintern; det ökar bara skaderisken samt gör att jag inte orkar springa lika mycket. Därför är det nästan bara mängd som gäller och jag försöker ligga runt tio mil i veckan, ibland lite mindre och vissa veckor lite mer. Två veckor innan Kungsbackaloppet ville jag ändå känna på lite fart för att kroppen inte skulle bli totalt chockad. Det blev då 5 x 1 km, inte i maxfart men ändå ansträngande, helt ok med tre stycken under 3:20. Jag vilade några dagar innan nästa fartpass, 5 km tröskel (som nog var lite snabbare än tröskel, men kändes ändå som det), runt 3:30-3:33. Det är klart att man blir hoppfull när det känns såpass bra i 5 km, men 21 km är betydligt längre och frågan var om jag skulle orka då jag har slarvat lite med långpassen i vinter.

Just den här helgen 27-28 april fanns det många lopp i närområdet att välja mellan, men det blev till slut Kungsbackaloppet som är ett trevligt litet lopp som jag sprungit tre gånger tidigare. Det skulle bli ett bra tillfälle att känna på distansen inför Göteborgsvarvet och banan är dessutom snabb och det brukar oftast finnas ett antal snabbare löpare som jag har kunnat ha sällskap med.

Väderprognosen visade regn och det stämde också, så vi var blöta redan innan start, inte perfekt men bra mycket bättre än sol och alldeles för varmt om man tänker på resultat. Starten var i år flyttad till torget, tidigare år har den gått vid Kungsmässan. Det är  svårt att avgöra om det var bättre eller sämre, vädret gjorde att publiken var väldigt begränsad till antalet, men det kan nog vara trevligt till ett annat år om de väljer att vara kvar där.

Jag startade som planerat lugnt, men man måste ändå vara med om man inte vill riskera att springa loppet utan sällskap. Efter några kilometer hamnade jag väldigt bra i en grupp med två Halmstadslöpare som gick för lite snabbare tider än mitt mål 1:17-18, men det kändes ändå så bra att jag valde att hänga med i deras tempo. Jag får erkänna att jag inte låg först många meter utan de fick ta motvinden, men de var ju starkare också så det kändes rimligt.

Loppet går på en tvåvarvsbana, alltså 10.5 på varje varv. Första 10 km gick på strax över 35 min vilket lovade en riktigt bra sluttid, om jag bara skulle orka, det kändes bra, men vaderna började bli ganska trötta. Vid 11-12 km gjorde Halmstadskillarna en fartökning som jag inte orkade hänga på, tur då att vi kommit ikapp en Solviking som jag kunde ha följe med resten av loppet. Vi växeldrog en del och det gynnar ju båda, även om det är kul med bra placering är det ju ändå tiden som är viktigast när man inte springer om pallplatser.

Det såg ut som att det var möjligt att klara sub 75, alltså långt bättre än mitt mål, och fortfarande höll vi bra fart även om vi tappade en del på andra varvet. De sista 3 km gick i medvind och det var välkommet då jag såg att det skulle bli på håret att klara det, men jag gjorde det precis och gick in på 1:14:53, så härligt!

Glad fick jag vara i en timme eller så innan jag kunde konstatera att arrangören själva kontrollmätt de små ändringarna av bansträckningen, alltså inte en banmätare från friidrottsförbundet, vilket var surt då jag med andra ord inte räknar det här som PB.

Många fina resultat från Falkenberg Allstars löpare, speciellt Jenny Mårtensson som vann halvmaran efter att ha varit skadad i några månader, ett bevis på hur långt man kan komma om man sköter sin alternativträning!

Malin Grip kom fyra och Niklas Grip tolva på halvmaran. Christopher Yngvesson kom åtta på kvartsmaran.

Jag kom på åttonde plats och det känns väldigt lovande inför den här säsongen. Det känns som att vinterträningen har varit bra och jag kommer att gå för PB på alla distanser, till att börja med tänker jag göra ett försök att slå mitt rekord på Göteborgsvarvet på 1:17:58 och försöka nå en placering bland de hundra första!

Loppets hemsida: www.kungsbackaloppet.se